Renovera

Ska du renovera eller väsentligt ändra i din lägenhet behöver du göra en bygganmälan till styrelsen.

Utöver det ska även en teknisk utredning presenteras till styrelsen som visar att en renovering eller ändring kan göras utan risk.

Föreningen följer de rekommendationer som finns i bostadsrättslagen (1991:614) gällande regler om förändringar och installationer. Enligt 7 § får bostadsrättshavaren inte utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra åtgärd som innefattar ingrepp i en bärande konstruktion, ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, eller annan väsentlig förändring av lägenheten.

Bostadsrättshavare som vill renovera/göra ombyggnation i lägenheten måste beakta nedanstående:

· Inhämta tillstånd från styrelsen

· Lämna intyg på säker vatten (rörarbeten), behörighet för ingrepp i elanläggning, intyg på behörighet enligt Byggkeramikrådets anvisningar (plattsättning).

· I de fall rivning av vägg är aktuellt ska intyg/ritning från konstruktör redovisas gällande huruvida väggen är bärande eller inte.

· Upprätta ritningar för nya rör och ventilation. Dokumentera noggrant under arbetets gång, gärna med bilder på rör och el före och efter ombyggnad.

· Rivningsarbeten ska bedrivas varsamt så att olägenheter inte uppstår för kringboende.

· Besiktning av färdigställt arbete av certifierad besiktningsman. Löpande besiktningar kan med fördel utföras innan inbyggnad av dolda dragningar med rör, el och ventilation.

Observera att:

· Fasta elinstallationer ska utföras av behörig installatör.

· Fasta vatten- och avloppsinstallationer ska utföras av behörig firma. Firman ska vara certifierad enligt Säker vatteninstallation.

· Tätskikt i våtutrymmen ska utföras av behörig firma. Firman ska vara certifierad enligt GVK AB Svensk Våtrumskontroll eller BKR Byggkeramikrådet eller Måleribranschens regler för våtrum.

· Firman som anlitas ska ha ansvarsförsäkring.

· Samtliga installationer ska utföras fackmannamässigt.

· Droppskydd under diskmaskin samt under kyl och frys är ett krav, utan det gäller inte din hemförsäkring vid olyckor.

· Köksfläktar får inte användas, endast kolfilterfläktar är tillåtna.

· Hänsyn ska tas för att inte skada gemensamma ytor. Trappsteg och trappräcke ska täckas vid behov.

Tänk på det här när du ska renovera badrum:

• Anlita en kvalitetscertifierad hantverkare som har våtrumsbehörighet och utbildning i Byggkeramikrådet, BKR. Du hittar hantverkare på exempelvis Brabyggare.se

• Kolla så att hantverkaren inte finns med på Råd & Röns svarta lista.

• Skriv tydliga avtal där det står att branschregler ska gälla, ladda ned avtalsmall från boupplysningen.

• Gör delbesiktningar under arbetets gång. Undersök till exempel att underarbetet är riktigt gjort innan kaklet sätts dit.

• Genomför en slutbesiktning med en oberoende och kunnig besiktningsman (läs mer på www.sbr.se).

• Be om ett kvalitetsintyg innan du betalar entreprenören.

• Säker Vatten AB har tagit fram viktiga råd till dig som ska renovera badrum, kök eller tvättstuga. Läs mer här.

Tänk på det här när du ska renovera köket:

• Bestäm i förväg hur mycket pengar du tänker lägga på köket. Kostnaderna skenar lätt iväg och det är därför viktigt att göra en budget.

• Även om du köper mycket tjänster är tidsbrist din största fiende vid en köksrenovering. Räkna med att hela projektet tar tre till sex månader, från planering till färdigt resultat.

• Leta upp en förtroendeingivande kökssäljare. Det är mycket värdefullt att ha en kunnig expert eftersom det är en mängd beslut som ska tas på kort tid.

• Rita upp en plan för att uppnå bästa funktionalitet. Testa kakelsorter och färgkombinationer genom att ta hem prover för att kunna ta mer vågade beslut när det gäller färgsättning och materialval.

• Minimera krånglet genom att dokumentera arbetet och skriv tydliga avtal, särskilt för arbeten som kräver certifiering, till exempel installation av gas eller vattenledningar. Läs mer på www.sakervatten.se

Ombyggnationer i bostadsrätt blir all vanligare då många vill ha möjlighet att omforma och designa sitt boende efter eget tycke och smak. Många bostadsrättshavare vill skapa en öppen planlösning. I små lägenheter vill många använda matplatsen som sovrum och sätter upp en vägg mot vardagsrummet. Men vad får man som bostadsrättshavare egentligen göra i sin bostadsrätt och vilka tillstånd krävs? Vad har styrelsen för möjlighet att neka en ombyggnation? Vad säger lagen och stadgarna?

Enligt bostadsrättslagen får bostadsrättshavare inte utföra åtgärd som innefattar ingrep i en bärande konstruktion, ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, eller annan väsentlig förändring av lägenheten utan styrelsens godkännande. Detta betyder att en medlem har rätt att exempelvis renovera sitt badrum och kök men ändring gällande vatten-och avlopp- anslutningar kräver styrelsens godkännande. Styrelsen är skyldig att ge tillstånd om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet. Styrelsen har bevisbördan for det så det kan ibland vara svårt att säga nej.

Det förekommer stadgar som kräver att bostadsrättshavare inte får utföra en badrumsrenovering utan styrelsens godkännande. Sådana villkor är inte gällande. Bostadsrättslagen har företräde.

FACKMÄSSIGT UTFÖRANDE OCH BYGGLOV

Oavsett vad just era stadgar säger är det alltid viktigt att styrelsen ger goda råd, kanske i form av ordningsföreskrifter för hur åtgärder i lägenheterna ska gå till. Det är exempelvis viktigt att en våtrums certifierad hantverkare bör utföra en badrumsrenovering samt att el ska dras av en riktig elektriker. Det är inte säkert att man kan vidta rättsliga åtgärder om föreskrifterna inte följs.

Vid förändringar och renovering som gäller nybyggnad, tillbyggnad eller ny användning av en byggnad krävs i regel bygglov. Detta krävs exempelvis för nya balkonger, fönsterbyten eller utökad bostadsyta. Då behöver bostadsrättsinnehavaren respektive styrelsen söka bygglov.

NÄR KAN STYRELSEN NEKA OMBYGGNATIONEN?

I regel ska en medlem som önskar göra större förändring i sin bostadsrätt sända en ansökan till styrelsen med en bra beskrivning av vad som ska göras. Styrelsen kan be om mer information om det inte räcker. Styrelsen har rätt att neka ombyggnationen om det verkar vara så att de önskade åtgärderna är till på taglig skada eller olägenhet för föreningen eller omkringboende. Men om styrelsen säger nej när det inte är någon skadlig åtgärd sa kan det bli en rättslig prövning.

Det är viktigt att styrelsen har rätt kunskap om gränserna över dess beslutanderätt för att undvika att hamna i onödiga konflikter med föreningens medlemmar. Det gäller att inte kräva för mycket och inte heller kräva för lite så att olyckliga och farliga ändringar görs.

Styrelsen har alltid rätt säga att nej till ansökan om tillstånd till åtgärder utanför medlemmens bostadsrätt, exempelvis vid bygge av balkong, fastskruvande av något i fasaden eller på taket eller annan åtgärd som påverkar fastigheten utanför lägenheten.

BRA LÖSNINGAR

Om bostadsrättshavare vill genomföra en tillståndspliktig åtgärd kan styrelsen passa på att reglera situationen med ett avtal som också är en form av villkorat tillstånd.

Eftersom styrelsen har möjlighet att säga nej så kan man upprätta ett avtal som kräver fackmässigthet, att regler och myndighetsbeslut följs, att arbetet utförs på ett visst sätt som är positivt för föreningen och att föreningen kan rätta till fel eller farligheter på bostadsrättshavrens bekostnad.

Om det hela regleras på ett vettigt sätt slipper man tvister där bostadsrättshavare försöker tvinga fram åtgärder. Träffa avtal som ger föreningen bättre kontroll över situationen.